ängen var grön idag, inget visset. endast blomster och vackert. jag tycker faktiskt om det.
jag kollade bakåt några gånger men såg bara svart.  jag struntade i den och skuttade vidare. vetandes om att den blåste luft i nacken på mig.
det här är min ursäkt till dig. jag hoppas du godtar den. låter fågeln knäcka sina nya ägg och låta nya liv se världen. att jorden får skådas med nya ögon. att du och jag får göra det.
höstens mörker är här. det var nog det som andades i min nacke idag. den är här på både gott och ont. men jag gillar höstmörker, tända ljus och kärlek. så överlever jag min höst.

hur överlever folk sina? hur lever ni er höst? som mig med ljus och kärlek?