saxen levde sitt eget liv och vips, en jeansväst!

Oerhört sårbar, men underbart varm.
Trygghet är ordet som visas i min hjärna.
Hela jag slappnar av.
Men ändå är allt så svårt.
Förlåt.
Jag ber verkligen om ursäkt.

Och vännen, förlåt om jag tog illa upp. Men när tårarna bränner bakom ögonlocken känns inget bra.

barn tycker om att leka, det är deras glädje.
men även de förtstår.

jag saknar mitt hav.

Sätter mig ändå på samma tåg varje dag. Låter det ta mig dit jag ska. Det går längs samma räls, dag in, dag ut. Det är bara när jag drar i nödbromsen, stoppar tåget och kliver av för att göra något jag har lust med det ändras.
Hållplatserna är de samma. Samma namn och samma personer som står på perrongen. Samma armar som tar emot en. Samma ansiktsuttryck. Samma skratt, humor, miner, steg. Allt är likadant. Jag ska börja bygga ett nytt spår. Hämta byggstenar från sådant jag tycker om. Montera upp det nya spåret och lämna de gamla. Försvinna på ett tåg fyllt med musik och glädje. Bort från det alldagliga.

Trevlig resa önskar Livets Räls

Idag såg jag en modig tjej. En impulsiv tjej som bestämt sig på 3 timmar. Jag såg henne i spegeln hos frisören..



håret är av, borta. It's disappear. Just gone. En impulsgrej. Var tvungen att prova, som sagt. man lever bara en gång. Så nu har jag bara till axlarna, och jag trivs

Ännu ett utkast från ännu en deppig kväll med smak av saltvatten. Förstår inte varför, men vissa kväller bara blir.

Hej, jag är musikmissbrukare. Jag är alltså beroende av musik. Musik gör mig hel, jag mår bra av den. Den gör mig varm så jag slipper frysa. Den hjälper mig att hitta känslor när jag är förvirrad, när jag är bortkommen. Som nu. Jag har hörlurarna i, högsta volym, och låter min drog fylla mig med känslor, de kommer som en våg. Liksom väller in i mig, den slår nästan omkull mig. Men jag står kvar. Svajar endast till lite. Tröttheten sköljer också över mig. Jag kanske ska sova på allt som jag känner? Fundera i mina drömmar, komma fram till något. Och när jag vaknar imorgon kommer allt vara solklart. Jag kan sätta på glädjande musik som fyller mig med lycka och glada toner istället för dessa som fyller min kropp nu. De är lite mer grå och dämpande. Men nu ska jag andas in min drog lite till för att sedan sova, drömma, tänka, fundera, vakna. Vakna till ännu en ny dag i mitt liv.
God natt.
love josefin

är förkyld. och just nu känns det som någon sitter och trycker ihop mitt huvud.  så hej alvedon och god natt.



längtar tillbaka till ett soligt och varmt Bulgarien

Nu har jag pluggat. Maaaassor. Okej, nej kanske inte maaaasssor men massor iallafall. Och jag borde plugga ännu mera massor, men det finns så mycket annat som lockar. Lägga sig i sängen, kolla upp i taket och lyssna på musik t.ex. Eller facebook... Och ja ni fattar. Jag kommer nog fastna vid skärmen här iallfall. Fast först måste jag skriva om privatdeckare i Sverige på grymt bra svenska och sen.... F-n, ingen vila ingen ro bara slita, bara gno. Nej då, nu låter livet bara extremt jobbigt. Ska trycka på posetivttänkadeknappen nu!

de här fina pojkarna kan få glädja mig lite, sigh no more, no more. One foot in sea, one on shore lalalallalal..

text från en halvt deppig gårdags kväll som hamnade i utkast:

en liten del av min livsgnista försvann just med ditt utalande. jag vill inte, jag försökte hålla kvar, höll krampaktigt i kanten. men ibland klarar man det inte, det blir liksom för tungt ibland. jag släppte. jag tror att jag gjorde det med meningen, för ni vet, ibland blir det liksom för mycket. för när inte ens musiken får mitt hjärta att lätta så känns det tungt. men jag ska vänta tills ikväll innan jag klipper av alla trådar.

deppig deppig text. att vara deppig hjälper aldrig. men man måste få vara det ibland, eller? jag är ju trots bara en liten människa. ynklig för världen. en av miljarder människor vars hjärta är ömtåligt.

men jag behöver nog bara lite tid för mig själv. lite tid för att tänka, fundera och filosofera. och kommer det upp något mer inlägg här på bloggen är det för jag är i behov att skriva.

kanske är jag utmattad för huvudet börjar kännas tungt och det dansar lite svarta prickar här och var.

på min spotify finns 3 spellistor: musik, mera musik & förjävlabra musik.



Mumford & Sons

regn regn regn och en liten gnutta värmade solsken.

Skolan är igång- inte kul, men ändå skönt. Den här hösten ska bli bra, mycket bra har jag bestämt. Hur? Genom att tänka posetivt och inte klaga. Det kommer man långt på. Om man inte klagar blir man lyckligare, det är faktiskt så.
Därför ska jag börja med att inte klaga på hösten utan hylla den. Gula, röda och organga blad som singlar ner till marken, innedagar uppkrupen i soffan med en filt och en kopp te, vantar, mysiga ridturer och sist men inte minst halsdukar, jag älskar halsdukar, har alltid gjort och kommer alltid att göra, halsdukar i massor!  Det där blev nog Sveriges längsta mening!
En posetiv sak som kommer lysa upp min november: HÅKAN KONSERT!
Och, jag höll på att glömma, jag har ju fått jobb för tusan! På helgerna. Härligt, här ska det slitas!

Åhhh, varför skriver jag det här? 100% onödigt, faktiskt. Vem vill läsa den här skiten? Jaja, skönt att rasta av fingarna genom att skriva iallafall!

posetivt face här !! ( ironi x 345 :) )

du är försvunnen och jag är borta

jag försvann med vinden

höstens vindar som sveper in i landet och kyler ner svergie

sommaren är över

men en känlsa är en känlsa

du har liksom övertaget
du kan köra med mig
men snälla, inte för mycket
jag är inte så stark som du tror
jag är lika skör som ett höstlöv i det här läget

nu är jag hemma i västerås igen och orkar egentligen inte alls skriva här. men.. jag gör det ändå, bara för att. kom hem vid cirkus 4.
efter att ha kastat ut kläderna ur väskan ( som luktade äckelpäckel efter den där stugan vi både i) så var jag tvungen att åka och pussa på min pålle. min lilla älskade häst. jag vet att du inte kan läsa, inte har tillgång till en dator men jag skriver det som jag har viskat i ditt öra så många gånger; jag älskar dig.
förlorade en ring i stallet också, poff pang pong så flög ringen av mitt finger och plums så hamna den i brunnen. deprision. djuupt ledsen.
gud vad jag skriver massa skit och när jag läste vad jag skrivit nyss var det väldigt ovärt. öjöj.

nä, nu tror jag ska ta min kreativitet och gå ner och klippa o sy i lite tröjor. jepp, de ska jag.

( nån bild från i vintras. varför kvaliten är sådär? vet icke )

när jag känner för det ska jag

det är bara du som kan få mig att må såhär

jag lovar jag ska. ska våga säga ifrån, som idag

varför kan det inte bara förbli så

jag hejjar på mig själv, våga.

jag var så glad

som en nära vän lärde mig säga innan tävling för en lång tid sedan

så lycklig

jag kan, jag vill, jag ska

sov nu, lägg dig och tänk. titta upp i taket och känn efter vad som känns bäst för dig.
den viktigaste i ditt liv är du. så det är okej att vara lite ego.
priorotera dig själv först nu. bara gör det.